Debatt Jimmy Jansson Socialdemokrat Eskilstuna: Invandring måste lösas

Jimmy Jansson Socialdemokrat Eskilstuna: Invandring måste lösas

-

- Advertisment -

Socialdemokraterna måste formulera en tydlig invandringspolitik

Jimmy Jansson är kommunalråd och styr i Eskilstuna tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet. Han har gett sig in i debatten om invandring med krav på hårdare tag och ökade krav på samhället och individen.

Socialdemokraterna har inte klarat av att ha en tydlig politik om invandring säger Jimmy Jansson. Invandring måste pratas om i Socialdemokraterna. Olika förslag kan kan tas upp på bordet så som att begränsa invandring i vissa tider och öka i andra. En invandringsbroms kan likna den som finns i pensionssystemet säger Jimmy Jansson. Ersättningssystem ska ändras så att det blir tydligare koppling till medborgarskapet om man ska ha fulla ersättningar. Precis som i a-kassan ska man kanske behöva kvalificera sig för att få olika ersättningar.

Podcast med Jimmy Jansson Eskilstuna klicka på länken och lyssna

Podcastavsnitt med Jimmy Jansson om invandring

Jimmy Jansson Socialdemokraterna Eskilstuna.

Jimmy Jansson Socialdemokraterna om invandring på Facebook

Följande är återpublicering från Jimmy Janssons text på Facebook.

Sverige och socialdemokraterna behöver en politik som bidrar till kompetensförsörjningen. Vi måste ha invandring. Det är uppenbart. Och en asylpolitik som inte skapar mer problem och ökar klyftor. En integrationspolitik som gör att motsättningar minskar, gemenskap ökar och välfärdsstaten fungerar. Och det måste hänga ihop. Det är skillnad på invandring och flyktingmottagande.

Det spelar ingen roll var jag befinner mig. Frågan är på mångas läppar. Vad vill och vad gör socialdemokratin och det som, rättvist eller ej, överdrivet eller inte, beskrivs som delar av en samhällsutveckling som går åt fel håll och därtill starkt kopplad till just migration? Vi får absurda diskussioner om vad svenskhet är. Tafatthet runt exempelvis hedersbrott. Diskussioner om bidrag. Istället för att göra det enkelt för oss och konstatera att det svenskaste som finns är att jobba, betala skatt, göra rätt för sig, bygga vår gemensamma trygghet och följa våra lagar. Rätt logiskt. Rätt sossigt. Gäller dessutom oss alla. Invandrad eller ej.

Att Sverige kommer att behöva invandring av kompetens för att klara näringslivets och det offentligas behov det vet vi. Men hur ser en socialdemokratisk politik ut för att attrahera utbildande människor till ett populärt land som Sverige och som direkt kan jobba och bidra till samhället? Istället fortsätter Sverige att utvisa högkvalificerade och högst bidragande och etablerade människor pga felaktigt ifyllda blanketter etc. Flyktingpolitiken är heller inte rakt av lösningen på bristen på arbetskraft. Det ser vi tydligt. Det argumentet som användes förr, ofta också av sossar, håller inte längre i en tid när svensk arbetsmarknad är mer komplex än någonsin, när bostäder är dyrare än på länge och när de som flyr kommer från länder väldigt olika Sverige både ekonomiskt och kulturellt. Därför är invandrings- och asylpolitik olika saker. Eller två sidor av samma mynt kanske.

En utredning ska nu se över delar av asylpolitiken. Det är bra. Men var är helhetsgreppet? S gick till val på att den tillfälliga lagen från flyktingkrisen ska ligga kvar. Det tycker jag var bra. Däremot är det rimligt att politiken framåt måste handla om att hålla ihop familjer. Av alla tänkbara skäl. Det är också ett skäl till varför föräldrar inte ska behöva tigga i Sverige medan barnen växer upp i hemlandet bara för att gå i sina föräldrars fotspår.

Men det dribblande med retroaktiva eftergifter såsom gymnasielagen, som är ett hafsverk och som S tvingades acceptera som det verkar och som skapar stora bekymmer och orättvisor. Och i viss mån också familjeåterföreningarna som ger kommunerna än större utmaningar är inget som inger en känsla av trygghet och stabilitet runt migrationspolitiken. Var står S, inte regeringen, utan S? Vilken egen utgångspunkt har partiet i dessa frågor och inför förhandlingarna? Kommunerna vill veta. Och väljarna vill och förtjänar att få veta hur S samlade och sammansatta politik på området ser ut framåt. Så att de kan jämföra partierna i en för väljarna viktig fråga.

Orsaken till att det är migrationsfrågan, inte arbetslösheten, välfärden eller försvaret eller något annan egentligen, som är främst på folks läppar är att här ser människor, och det skär in i och tar över i nästan alla andra politikområden, att det inte alltid funkar. Trångboddhet, arbetslöshet, kulturkrockar, sociala problem osv är sådant som kopplas samman med migrationspolitiken. Från liberalt håll påpekas ofta att Sverige lyckas väl. Och det gör vi utifrån internationellt perspektiv. Men utifrån svenska ambitioner om jämlikhet duger det inte. Men liberaler har sällan ambitioner om jämlikhet eller bekymmer med att folk lever i fattigdom. Snarare kan det bidra till successiv dumpning av löner och villkor för att möta invandrares sämre förutsättningar. Dvs haltande migrationspolitik är ett effektivt sätt att åstadkomma politiskt systemskifte och högervridning. Och så länge som inte, åtminstone S sätter ner foten kommer migrationsfrågan att fortsätta att svälla och äta sig in i allt och bli det enkla svaret på varje komplex fråga. Den växer som genom celldelning och tar över.

Det överskuggar till och med det som faktiskt fungerar bra. Döljer alla de som invandrar och blivit en fungerande del av samhället. Det är orättvist. När även människor som själva flytt hit upplever att det inte fungerar tillfredställande så är det läge att fundera. Människor som ville börja leva men istället fastnade i ett svart och olovligt tredjehandskontrakt med ockerhyra, beroendeställning och samtidigt är fast i långvarig arbetslöshet och bidragsberoende utan god språkutveckling och inte sällan tappad kontroll över sina ungar i ett nytt och fritt land.

Är socialdemokratin osäker på hur frågan ska angripas? Hur den ska mötas utifrån ideologi och utan att bilden av att stå för solidaritet, människovärde och jämlikhet skadas? Osäkerheten är i sådant fall obefogad. Tror vi att de sätt att se på saker som fungerade när människor invandrade för att arbeta under 50-60-70-80 talet fungerar idag när arbetsmarknaden är fundamentalt annorlunda och invandring drivs av flykt från krig och fattigdom snarare än till arbete fungerar än idag? Synen på bidragssystem och ersättningar? Krav på språk och delaktighet i samhället? Sånt som gav sig självt förr, eller fungerade ändå, men inte är givet idag på samma vis.

Är det något som skadar socialdemokratin och borde skapa oro är det en politik som leder till ökade klyftor, som minskar sammanhållningen i samhället, som urgröper tanken om att göra sin plikt och kräva sin rätt och som berövar människor frihet och drömmar i ett nytt land och som direkt motverkar jämlikhet.

Oförmåga att ta tag i saker är inte ett signum för S. Hellre svåra beslut än inga beslut. Otydligt migrationspolitik utgör bjärt kontrast till allt som socialdemokratin säger sig stå för. Och så länge denna fråga får dominera, säkert ihop med klimatfrågan, så får S inte utrymme att fokusera på övriga extremt viktiga frågor. Som välfärden, jobben och ekonomin. Därför måste partiet ta till sig också dessa frågor som sina egna. Inte släppa dem till partier med i vissa fall farliga och rent destruktiva lösningar i relation till det jämlika samhällen för flertalet som S eftersträvar.

Det finns några principer socialdemokratin gott kunde förtydliga sin hållning runt:

– Medborgarskapet. Att få inträda i den gemenskap som en av världens bästa välfärdsstater utgör kan knappast stå utan krav på motprestation. Egen inkomst av arbete, förmåga att försörja sin familj och tillräckliga kunskaper i svenska språket är väl det minsta som kan krävas av någon som har ambitionen att börja ett nytt liv i Sverige av världens alla länder. De flesta föreningar kräver att man ställer upp på dess stadgar för att bli medlem. Det borde gälla föreningen ”Sverige” också.

– En tydligare distinktion mellan vilka delar av välfärden som är tillgängligt med respektive utan medborgarskap skulle öka incitamenten att göra det som krävs för att bli medborgare. Utbildning till stor del och akut sjukvård är universella rättigheter. Men sociala skyddsnät och bidrag behöver alls inte vara fullt tillgängliga innan garantier om att stadigvarande bidra tillbaka till välfärden genom arbete finns. Vi får redan nu kvala för vissa saker. SGI är ett exempel. Arbetslöshetsförsäkringen har också krav. Även för att få försörjningsstöd finns krav. Så det ligger inget kontroversiellt i att människor som flyttar till Sverige måste jobba sig upp i systemet innan de får del av det fullt ut. Gränserna måste dock såklart diskuteras noga. Men du hajjar principen.

– Friheten att bosätta sig fritt var man vill landet de första åren kan inte vara självklar. Tillgång till utbildning, bostad och arbete samt förutsättning att komma in i samhället genom inte minst språket måste komma först. Inte minst för den som det berörs skull. Det borde därför vara möjligt att kräva var i landet personer ska starta sitt nya liv i Sverige för att något som helst stöd ska kunna utgå. Med ökad måluppfyllnd kan kraven minska. Men i gengäld ser samhället till att platsen där man hamnar på ger största möjliga och bästa mottagande med fokus på studier, arbete och språk.

Det finns kommuner som behöver mängder med påfyllnad av folk. Medan andra kommuner inte klarar att erbjuda jobb och bostad med väldigt negativa påföljder för individ som samhälle som ett resultat. Vi ser nu en situation där trångboddheten gör att kommuner, med krav från socialtjänstlagen, tvingas betala hiskeliga summor för att ordna med bostad när egna resurser saknas. Ett tak på vad kommunen är ålagd att betala behövs. Kanske motsvarande genomsnittshyran i kommunen för aktuell storlek på lägenhet? Det kan knappast finnas folklig förankring för dagens ordning. Det är knappast en slump att även en sådan som jag i mörka stunder funderar på om kommunen ska köpa hyreslägenheter i andra kommuner med lågt flyktingmottagande dit nyanlända som inte får tag i bostad i Eskilstuna kan hänvisas. Hyresintäkten går tillbaka till vår kommun men kostanden för hyra och försörjning får tas av kommunen där lägenheten ligger. I brist på nationell politik och andra kommuners ansvarstagande börjar det sakta bli ett reellt alternativ.

– Ekonomiska ersättningar. Det är klart att människor ska kunna söka asyl. Men det är inte lika självklart hur ersättningar ska erbjudas för den som söker. Som idag är finns ingen koppling mellan den som söker asyl eller får uppehållstillstånd att leverera utifrån de krav som Sverige borde ställa och de utbetalda ersättningar. Gör din plikt kräv din rätt du vet. Det måste klargöras från dag ett. Sverige ska ju locka utifrån att vi är ett land med trygghet och välfärd när man är medborgare. Inte med att vi är generösa med stöd oavsett.

Våra resurser blir ofta enormt stora för individen relation till den situation man kommer ifrån. Att de blir lärt att fastna i bidrag och arbetslöshet är därför uppenbart. Korta handläggningstider för asyl eller ej är ett måste. Därefter, om uppehållstillstånd ges, en tydlig ordning för vad som gäller. Oavsett permanent eller tillfälligt sådant. Främst bör man som alla andra såklart stå för sina egna omkostnader om minsta egna resurser finns. När staten slutar ge eventuell dagersättning tvingas kommunerna ta vid helt via försörjningsstöd. Ofta fyller kommuner redan ut statens låga ersättning. Det kan till och med kan öka inkomstnivån när kommunen tvingas ta över!

Borde det inte vara viss skillnad på att kunna få stöd beroende på om man jobbat 40 år i Sverige och hamnat i ekonomisk knipa mot om man är asylsökande och fått uppehållstillstånd och staten slutat betala ersättning men man ännu inte kommit i jobb? Folkdjupet…Ska det verkligen vara nära nog samma system och lagstiftning? Kanske borde staten ge lite längre tid för ersättning. Bättre förutsättningar för integration. Men när tiden är slut så är den slut? Då är medborgarskap nästa anhalt. Med de krav det borde ställa. En del har ju pratat om etableringslån. Är den idén så tokig? Vi tycks ju tro att det fungerar för studerande vid högskolan. För uppehälle och studier under flera år.

Nog borde det finnas en samordning mellan ersättningssystem och därmed ett tak för hur mycket försörjningsstöd, barnbidrag och andra bidrag kan ge? Märk väl, a-kassa och sjukförsäkring är inte bidrag! Aldrig högre än den lägsta kollektivavtalade månadsinkomsten på arbetsmarknaden är kanske rimligt? Kan svenska medborgare leva på det (?) borde den som vill bli medborgare kunna det samma? Och dessa absurditeter med att stå för resor för anhöriga i utlandet etc. Det visar bara att våra lagar inte hängt med. Städa bort allt som skadar förtroende.

– Hur många kan Sverige egentligen ta emot? Denna fasansfulla fråga! Hur kan en sosse säga så? Jo, det går utmärkt. Precis som att socialdemokratin, och egentligen alla andra partier, men med olika prioriteringar, ställer också andra ekonomiska intressen mot varandra. Eller prioriterar, som det heter. Ibland livsavgörande prioriteringar. Så därför kan samma sak göras här. Det betyder inte idén om att människovärdet är okränkbart har upphört. Det betyder bara att också för migrationspolitiken är det ekonomiska system som råder i världen gällande. Verklighet och vision är två olika saker.

Sverige har inget att skämmas över. Vi har tagit ansvar. Det är andra relativt rika länder som måste kliva fram mer. Särskilt de som får massiva stöd av EU inte minst. Och dessutom måste orsakerna till att människor flyr stoppas. Klimatkriser, fattigdom och konflikter måste motarbetas. Det kommer inte gå för alla att fly i vilket fall. Så redan där är orättvisan påtaglig. De flesta blir redan idag kvar i krig och fattigdom. Om vi fokuserar på att de relativt få som kommer till Sverige blir en del av Sverige blir allt mycket bättre.

– Sverige bör fastslå tydliga målsättningar för hur hur migrationens storlek kan kopplas till arbete, bostad och insteg i det gemensamma samhället. Tydliga nyckeltal för mottagandets storlek, främst via kvotsystem och där asyl söks till EU och inte ett särskilt land borde vara Sveriges krav. Nyckeltalen kan vara sådan som mäter tid för etablering på arbetsmarknaden, arbetslöshet bland utrikesfödda, kostnader i ersättningssystem och för kommuners anordnande av skolgång och regioners sjukvård kan utgöra nycklar likväl. Det där kan nog någon klura på.

Fokus bör vara på att hålla ihop familjer, men att antalet familjer inte är fler än att det fungerar för dem att komma in i samhället och för samhället att upprätthållas en väl finansierad och fungerande välfärdsstat byggd på arbete, trygghet och ansvarstagande. I pensionssystemet finns det visst en broms har jag förstått. Varför kan inte Sverige ha en sådan också på det migrationspolitiska området? Eller är det mer moraliskt att bromsa människor som har arbetat hela sitt livs pension än vad det är att bromsa ett åtagande för flyktingmottagande när vi redan bidragit väl och måste ta hand om det samtidigt som andra inte gjort sitt?

Och vi ska ju inte sluta ta emot flyktingar. Verkligen inte! Precis som vi inte slutar ge pension. Det hela ska bara kopplas till vad som är möjligt i rimliga nivåer.

Det finns än mer som måste klargöras. Jag kan ha helt fel ovan. Kan leva med det. Men nått måste göras. Vad det handlar är att socialdemokratin måste skapa legitimitet, respekt och förståelse för den svenska migrationspolitiken. Den måste rotas i breda delar av folkdjupet. Samtidigt som förtroendet för välfärden och rättssystemet måste säkras. Tre viktiga hörnstenar.

Den politik som varit och nu är saknar i vissa delar legitimitet och tydlighet. Den röda tråden är av. Detta måste byggas från grunden och Socialdemokratin, partiet som säger sig stå för att vi både ska göra vår plikt och kräva vår rätt, borde ta taktpinnen till skillnad från alla dessa sporadiska utspel från höger och vänster, alla partier, med tveksam effekt på problemet. Istället som för idag när parallella samhällen växer fram och vi pratar om varandra, om de som invandrat, i klump och med de bristande exemplen som förebild och alla de goda exemplen hamnar i skymundan. Vi måste prata med varandra. Mötas och förstå varandra. Annars bildas grogrunden för det farliga.

Så måste vi därför dela på invandring för arbete och asylmottagande av flyktingar men aldrig släppa kravet på att det är jobb och inkludering i samhället som gäller. Via språk, normer såväl som genom krav, möjligheter och att bjuda in. Och att det måste ske på en nivå som är hållbar över tid. Annars kan Sverige snart inte hjälpa någon på flykt. Och nog är det bättre att hjälp lagom många i landet lagom än att av medborgarna i val inte få hjälpa någon?

Legitimitet. Det handlar om det i politiken. På alla områden. Även detta. Hur jobbigt det än är. Det är så en demokratin fungerar. Vill S på riktigt minska klyftorna måste LO-folk och de som upplever sig drabbade av globalisering och som saknar tryggheten hemma i det nära, få mer av det som skapas, fattigpensionärer upphöra som fenomen och integrationen börja fungera bättre.

Inte så upphetsande. Men en hygglig utmaning för det parti som drev tanken om ett folkhem utan vare sig kelgrisar eller styvbarn. Der behövs inte en massa nya reformer. Bortsett från en tandvårdsreform möjligtvis. Det enda som behövs är att S tar strid för, tydliggör och driver att det vi redan har också ska fungera. Oavsett om det stavas skola, sjukvård, pension, miljö eller migration.

Lätt att säga, svårt att göra. Men vad ska vi annars ha regeringsmakt till? En stat till? Och vill vi att kommuner börjar klura ut sätt att vältra problem på varandra?

Och jo. S kan lägga självständiga förslag i riksdagen som andra partier får förhålla sig till. Låt inte regeringsmakten ta bort möjligheten till egen politik.

Ha en bra dag! 😉

Henrik Persson
Skribent och författare

Latest news

Surahammar satsar 145 miljoner på nytt vårdboende

Nu startar en mångmiljonsatsning som förutom att möta behovet av boendeplatser också ska ge arbetstillfällen på sikt.

Jemen: ” Barn dödas inte bara av bomber och kulor, många dör också långsamt för att de nekas mat”

15 månader gamla Noura med sin syster Shadia i deras tält i Lahj, Jemen. Noura lider...

Inte kan väl vi rå för att småfåglarna dör?

https://youtu.be/VN00Cs-cJkQ Vi har startat en ny produktion på försök Den är lönsam som säkert ni...

8 tips på hur man bemöter hatare och troll på nätet

Med oss i podden har vi Olle Thorell. Olle i rutan, mannen med 1000 videoklipp som förklarar...

Valaffisch utan partisymbol 1940

När Finland blev anfallet av Sovjet 1939 bildade socialdemokraterna och de tre...

Fäll Högern!

I valet 1928 gick Socialdemokraterna till val under beteckningen Arbetarpartiet. I partiprogrammet från 1920 beskrevs hela samhället som en...

Must read

- Advertisement -

You might also likeRELATED
Recommended to you